I KÖKET

På väggen i köket i vårt sommarhus på landet finns en broderad linnebonad med sydda fickor med texten papper, påsar, kork, snöre. Det var saker som man liksom salt och socker inte kunde producera själv och som man därför var noga med att spara och återanvända. Där huserade min farmor under sommarmånaderna. Hennes livsuppgift var att se till att allt var i ordning både i stan och på landet och att familjen hade hela och rena kläder och mat på bordet året om.

Allt man inte kunde tillverka själv sparades, inget kastades förrän det var obrukbart.

Det var inget lätt arbete då mycket av det vi idag tar för givet som tvättmaskin, dammsugare, kylskåp och frys inte blev vanligt förrän på femtiotalet medans diskmaskinen fortsatte att vara en lyxartikel ända till åttiotalet. Allt man åt lagades från grunden och man tog tillvara frukt, bär och grönsaker efter årstider genom att safta, sylta och konservera. Att sköta hushållet var därför ett heltidsarbete som någon måste utföra annars fungerade inte livspusslet.

När jag var liten i slutet på 60- början av 70-talet började synen på det arbete min farmor utförde förändras. Det uppfattades plötsligt som något onödigt man i framtiden inte skulle behöva göra.

Att vara hemmafru blev omodernt och kvinnor skulle ut i arbetslivet. Trots att min farmor arbetade varje dag i hela sitt liv från tidig morgon till sen kväll utan att någonsin ta semester. Hon tog hand om hem och barn skötte hushållet, vårdade och lagade det familjen hade, konserverade mat efter årstiderna och såg till att inget förfors eller slängdes i onödan och ändå var det som om hennes arbete inte räknades.

Hon om någon visste hur man gjorde för att hushålla, ett ord med en viktig innebörd som tyvärr under en lång tid haft en negativ klang. Istället för att se ner på det arbete kvinnorna i min farmors generation utförde för att de saknade yrkestitel, tycker jag att vi bör fundera över det värde deras arbete hade och ge dem den återupprättelse de förtjänar. Hade vi fortsatt att leva på ett sätt mer likt deras hade den klimatkris vi idag upplever troligtvis aldrig uppstått.  De var helt enkelt pionjärer inom miljöarbetet och är idag viktiga förebilder för den som vill hitta nya vägar till ett mer hållbart liv.